Vad händer när du sover
Kroppen reparerar sig själv när du sover. Väldigt finurligt, eller hur? Bara det att hjärnan återhämtar sig och bearbetar alla intryck helt utan att du har en aning om det är ju smått fantastiskt. Men det händer faktiskt mycket mer än så!
Sömnen utveckling kan beskrivas utifrån ett hypnogram, det vill säga en graf som representerar sömnen.
Kroppen
Det händer mycket som återställer balansen i både kropp och psyke när du sover.
Sömn förnyar och stärker kroppen. Men hur går det till egentligen? Jo, sömnen består av olika cykler. Under insomningen är du på gränsen mellan sömn och vakenhet. Då är du ganska lättväckt. I nästa stadie är sömnen stabil. Då blir hjärnaktiviteten mer långsam, dina andetag förlängs, hjärtfrekvensen minskar och blodtrycket sänks. Efter det närmar du dig djupsömnen. I ett tillstånd av tröghet och förvirring vet du kanske inte ens var du är om någon väcker dig. Det är under djupsömnen som störst återhämtning sker. Kroppen producerar tillväxthormon och avslappningen ökar. I slutet av varje cykel kommer REM-sömnen när processen vänds. Matsmältningen ökar igen och produktionen av tillväxthormon upphör. Cykeln upprepas 4–5 gånger under natten.
Hjärnan
Även om en stor del av kroppen kan repareras under dagen så återställs hjärnan av sömn. När du sover stänger hjärnan av alla normala tankeprocesser och majoriteten av dina hjärnceller ägnar sig åt återhämtning. Hjärnan får ny energi, minnet stärks och immunförsvaret aktiveras. Återuppbyggnadshormoner som tillväxthormon, testosteron och prolaktin produceras samtidigt som aktiverande hormoner som kortisol och insulin dämpas.
När du inte sover
Lider du av sömnbrist påverkas återhämtningen negativt. När du får för lite sömn blir du inte bara sömnig. Koncentration, minne, inlärning, kreativitet och beslutsfattande påverkas negativt. Du tappar fokus och presterar sämre. På lång sikt kan sömnbrist leda till bland annat störd hormonbalans och ett nedtryckt immunförsvar som bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar, depression, diabetes typ 2, övervikt samt infektioner.
Ålder påverkar sömnen
Sömnen förändras med åren. När du föds sover du ungefär 22 timmar per dygn. Sedan minskar antalet sovtimmar med åren. Tillsammans med de fysiska förändringar som sker är förändringar i sömnmönstret en del av det normala åldrandet. Det kan vara svårare att somna och sömnproblem kan dyka upp. Äldre människor tillbringar mer tid i de lättare sömnstadierna än i djupsömn.
En studie av forskarna Torbjörn Åkerstedt och Mats Gillberg från 1981 visade att tiden för sänggåendet ofta är avgörande för hur länge du sover.
Hur länge behöver du sova?
För vuxna räcker det med ungefär 6,5 till 8,5 timmars sömn per dygn. Detta under förutsättning att det finns en balans mellan krav på personen (karriär, familj, fritidsintressen med mera) och den sömn och vila som erhålls. Stress, ångest och för många krav äventyrar immunsystemet. Ungdomar behöver mer sömn än vuxna. En rekommendation är cirka 10 timmars sömn som målbild.
Ta igen förlorad sömn
Du kanske gick till sängs för sent, hade svårt att somna eller vaknade flera gånger under natten? Vår biologi gör att vi kan sova en kort stund under dagen för att ta igen förlorad sömn. En tupplur på bara 20 minuter efter lunch, när eftermiddagströttheten sätter in, kan kompensera upp till två timmars förlorad nattsömn. Finns det ingen sömnförlust kan däremot tuppluren skada följande natts sömn då det blir svårare att somna.
Låt dig inspireras, informeras och guidas här på mio.se! Det händer ibland att produkter som finns med i bilderna har utgått och därmed inte kan köpas. Förhoppningsvis kan du i så fall hitta en liknande produkt i vårt sortiment och ta med dig tipsen och idéerna till ditt hem.